En vacker tid
Jag älskar den här tiden på året. Nog för att vintern men sin vithet och kyla och snö är en härlig årstid på sitt sätt men försommaren känns just nu helt rätt. Nu känner man att sommaren är nära och alla förväntningar på sol och bad och ledighet infinner sej. Vi är nu i början av den ljusa årstiden och allt känns så hoppfullt. Inte för att jag tappat hoppet under vintern men ändock. Den nygröna färgen som målas upp i naturen över det gråa är så fräsch och uppiggande. Det är som att de nyutspruckna löven ropar "Jaa!" till livet". Igår när jag promenerade runt sjön på lunchen kände jag doften av hägg. Underbart!
Egentligen är det nog de tydliga gränserna mellan årstiderna som är det bästa med att bo här uppe i norr. Jag hinner börja länga efter nästa årstid och blir lika förvånad när den så småningom dyker upp. Framförallt de stora skiftningarna i färger är fascinerande. Sommar med sin grönhet, hösten med sin orange/gul/rödhet, vintern med sin bländande vithet och våren med den blåa himlen. Vilken rikedom!
Nåja nu är det i alla fall nästan sommar alldeles strax :)
Ja, du har så rätt! Våren är verkligen den blå himmeln och hoppets tid, då vi ser fram emot ledighet och en skön sommar! Nu ska jag bege mig ut i nygrönskan och gräva ett dike till en liten häck på baksidan :-) Må väl coh ha en skööön morsdags helg! Kram/Anita