.

Jag brukar förkasta den teorin som en del brukar välja att tro på. Min mamma tex brukar säga att olyckorna kommer tre åt gången. Men efter den senaste veckan är jag redo att tro på det.

Det började med att pappa ringde och berättade att han var inlagd på Piteålassarett för lunginflammation. Visserligen var han under behandling och på rätt väg men jag får ändå alltid en klump i magen när det gäller mina föräldrars hälsa. På torsdagen bröt Linna två tå-ben (Se tidigare inlägg). Visserligen tog hon det bra men smärtan i foten hade jag önskat att jag kunde bära för henne. Igårkväll var det dags för den tredje "olyckan". Jag gillar att tugga sönder hårda, salta godisar och har alltid gjort det trots omgivningens protester. Nu har jag gjort det för sista gången. Mitt under stridens hetta i "Call of Duty" mot Elias bet jag isär en STOR godis. Kände direkt att nåt gick fel. Konstaterade snart att en bit av en fylld tand hade lossnat. Såg tusenlapparna flyga ut genom fönstret och vår semesterkassa förbrukas. På natten hade jag svårt att sova för alla tankar kring lagning av tänder. Bad om hjälp och att allt skulle ordna sej.

Efter att jag skjutsat Linnea till skolan svängde jag förbi hos Tandvården. Jag fick en akuttid och efter 15 min och 900 kr var tanden hel igen. Kändes rätt ok att det bara blev 900 kr, hade räknat med mer. När jag kom tillbaka till jobbet upptäckte jag att jag får ut övertidspengar jag inte räknat med den här månaden + löneökningen. Så i slutändan går jag plus vid månadsskiftet i alla fall.

Enligt mitt sätt att se på saker och ting så är jag övertygad om att jag har något att lära av alla händelser, speciellt dom otrevliga. Istället för att se dessa tre händelser som olyckor väljer jag att se dom som lärdomar.

Lärdom ett: Jag måste komma ihåg att ha tätare kontakt med mina föräldrar, de kommer inte alltid att finnas där. Det går inte att ringa till himlen...
Lärdom två: Barnen kan hantera besvärliga situationer bättre än jag tror. Behöver inte "klema" bort dom.
Lärdom tre: Tugga inte på hårda godisar, ät inte godisar överhuvudtaget eller Be om hjälp så kommer den när du behöver den som mest.

Om man å andra sidan är skrockfull kunde man välja att tro på Fredagen den 13:e. Alla dessa händelser utspelade sej runt den dagen...

"Livets hårda skola" eller "Det kommer nåt gott ur allt ont" kan man tycka. Jag väljer nog, så här när allt det jobbiga är över, "Att se livet från den ljusa sidan!". Vi väljer själva hur vi vill se på livet. Nu när jag är igenom den besvärliga veckan är det lätt för mej att säga. Jag vet att när jag befinner mej i mörkret så har jag svårt att komma ihåg ljuset men än en gång har jag fått bevis på att det alltid ordnar sej bara jag ber om det...

Känns som att jag gör en "high five" till livet och känner mej som en vinnare.